klibb

Solkrämsmarinerad rödlätt fräknig person, snickrandes i kort genomskinlig vit klänning.
Jo, för det är svalast så.

Allt klibbar, inte bara apotekets otäckt luktande solskydd (skulle kunna användas som preventivmedel; tror ingen jävel vill komma nära, luktar som Dålig Plast Från Sextiotalet). Alltså kan den bara användas till de regioner som ligger längst ifrån näsan men det är illa nog ändå.

På apoteket sa de att det inte var något fel på den och vägrade ta tillbaka den.
Själv vägrade jag använda den. Dvs innan det blev nödfall.

Jo; myggen klibbar också. Fast i målarfärgen. Och kådan i virket tjippar under mina bara fötter. Klänningen klibbar fast vid kroppen. Hugget som stucket om det är för solkrämen eller de salta rännilarna nedför magen...

Längtar till duschen gör jag! Eller kanske ett dopp i sjön. Jag vet att jag borde prioritera tvärtom men... Jag kanske är tvärtemot?

Och först lite mer... såga. Borra. Skruva. Måla.

Däremot vägrar jag sticksågen! Förra året rev jag köket årets varmaste dag. Varmt dammigt och svettigt - och, från sticksågen, rivigt sågspån i dekolltaget. Klibbigt. Kliande. Mer irriterande än allt annat klibb tillsammans.

För naturligtvis var även det i djupt urringad snickarklänning.

Logik? Jag? Näe...

Nu. Slut på paus. Såga. Borra. Skruva. Måla.